Det svenska Folkhemmet byggdes på idén om att bostaden är en social rättighet, inte en handelsvara. Genom omfattande statliga satsningar lyckades Sverige under efterkrigstiden bygga bort en akut bostadsnöd och skapa en boendestandard som blev avundsvärd i hela världen. Hyresmarknaden reglerades hårt för att skydda medborgarna mot oskäliga kostnader och för att garantera alla en likvärdig plats i samhället.

Men medaljen hade en baksida som med tiden blivit allt tydligare. Den reglerade hyresmarknaden har i takt med urbanisering och förändrade levnadsmönster förvandlats till en struktur präglad av extrema kötider och inlåsningseffekter. Systemet som byggdes för att skydda hyresgästen har i praktiken skapat en mur runt det befintliga beståndet, en mur som är nästintill omöjlig att forcera för den som inte redan är inne i värmen.

Värst drabbade är de som står utanför det ordinarie kösystemet: unga vuxna, studenter, nyanlända och de som flyttar för arbete. Denna grupp har blivit helt beroende av andrahandsmarknaden, en marknad som historiskt sett har betraktats som ett nödvändigt ont, präglat av kortsiktighet och osäkra villkor. Trots att behovet av rörlighet aldrig varit större, har restriktioner hållit andrahandsmarknaden i ett järngrepp.

Ett historiskt skifte – Folkhemmet 2.0

Från och med den 1 juli 2026 föreslås nu lagändringar i syfte att öka utbudet på bostadsmarknaden, med omfattande regellättnader för andrahandsmarknaden, så att fler ska få någonstans att bo och rörligheten öka. Det erbjuder nya möjligheter för människor som idag lever ett liv präglat av att ställa sig frågan ”så var ska jag bo?”. När bostadsutbudet gradvis ökar kommer fler kunna gå från utanförskap till att faktiskt kunna packa upp sina flyttkartonger. Nu skapas Folkhemmet 2.0, utan att kosta statskassan en krona.

I denna rapport har vi räknat på konsekvenserna av reformen för andrahandsmarknaden, i faktiskt bostadsutbud de kommande tre åren.

Ladda ner rapporten här

Regelförändringarna som föreslås från 1 juli 2026

Möjligt att hyra ut fler än en bostad samtidigt
Tidigare begränsningar för den som äger både en bostadsrätt och ett attefallshus, eller två bostäder under en övergångsperiod, slopas. Detta väntas aktivera tusentals ”dolda” kvadratmeter.

En bostadsrätt ska kunna hyras ut fler gånger och under längre tid
Tidigare uthyrningshistorik ska inte längre ligga ägaren till last. Uthyrning blir ett naturligt verktyg i livspusslet, inte ett undantagstillstånd som kräver särskilda skäl.

Fri hyressättning
Tydligare regler ska göra det möjligt för bostadsägare att täcka sina faktiska kostnader (inklusive räntor). Detta ska minska risken för konflikter och flyttar uthyrningen från gråzonen in i det öppna ljuset.

Hyresvärdarna: En outnyttjad vilja

För att förstå hur många bostäder som faktiskt kan komma att frigöras frågade vi i mars 2026, 1 180 bostadsrättsägare om dagens uthyrningsregler och hur deras beteende skulle kunna komma att förändras. Resultatet bekräftar att reformen svarar på ett enormt uppdämt behov:

Osäkerheten dominerar
65 % av bostadsrättsägarna som idag hyr ut sin bostad upplever att dagens regler begränsar dem tydligt. Hela 75 % uppger att rädslan för att inte få godkänt av brf-styrelsen är deras största oro. 52 % svarar att de avstått från att hyra ut på grund av föreningens inställning. 37 % svarar att föreningens korta tillståndsperioder begränsar dem.

Längre perspektiv och bättre relationer till brf
84 % svarar att de tror att de nya reglerna skulle få fler att hyra ut lagligt. 50 % svarar att de tror att färre bostäder skulle stå tomma. 34 % säger att relationen till bostadsrättsföreningen skulle förbättras. 15 % ser risk för spekulationsköp. 83 % uppger att de skulle vara mer benägna att hyra ut under längre perioder vid flexiblare regler. Det är denna siffra som utgör motorn i vår prognos.

Prognos: Så blir andrahandsmarknaden om tre år

Idag är andrahandsmarknaden en karusell där bostäder försvinner lika snabbt som de tillkommer. Genom att låsa upp potentialen hos de 83 % som vill hyra ut längre, kommer marknadens totala kapacitet att byggas upp över tid.

Vi har gjort ett räkneexempel som visar förändringen de kommande tre åren i våra 20 största städer. Detta visar effekten om dagens hyresvärdar hyr ut i tre år istället för att bostäderna årligen försvinner från marknaden.

Volym som motsvarar nyproduktion

Bara i dessa 20 kommuner skapar vi en ökning på över 36 000 tillgängliga hem över tre år. Ett tillskott som sker helt utan miljöpåverkan från byggprojekt eller statliga subventioner.

Söktryckets fall
Genom att öka antalet hem i Stockholm med över 14 000, sjunker trycket från 20 till 9 sökande per bostad.

Trygghet för hyresgästen
Den faktiska ökningen representerar människor som slipper flytta varje år. 14 000 fler hem i Stockholm innebär 14 000 hushåll som kan packa upp sina flyttkartonger och bo kvar längre.

Idag kostar en etta i Stockholm 10 500 kr i månaden och hyreskontraktet gäller i regel i max i ett år.

Medianhyror i de 20 största kommunerna idag

Kommer hyrorna skena vid friare hyressättning?

För att svara på frågan har vi bett de privatpersoner som idag hyr ut en bostad på vår plattform att svara på frågor rörande deras intentioner att höja hyran om det blir möjligt.

Enligt deras svar kommer friare regler inte att leda till höga hyreshöjningar; snarare till ökad transparens. 46 % av uthyrarna uppger att de inte skulle höja hyran vid fri hyressättning. Detta tyder på att de flesta hyresvärdar prioriterar stabilitet och en trygg relation framför maximal vinst.

Varför? En hyresvärd som hyr ut sin egen bostad värderar ofta en skötsam hyresgäst som betalar i tid och vårdar hemmet högre än några extra hundralappar i månaden.

Den stora gruppen som svarar ”kanske” består sannolikt av ägare som påverkas av ränteutvecklingen. För dessa handlar fri hyressättning om ekonomisk hållbarhet. Med dagens ränteläge har många bostadsrättsägare avgifter och räntekostnader som överstiger vad de tillåts ta ut i hyra enligt nuvarande strikta regler. Fri hyressättning för denna grupp innebär att de slipper ”betala för att hyra ut”, vilket är nyckeln till att de 83 procenten faktiskt ska vilja stanna kvar på marknaden.

8 % planerar en mindre höjning (500–1 000 kr).

7 % planerar en måttlig höjning (1 000–2000 kr).

5 % planerar en större höjning (över 2 000 kr). Dessa höjningar förväntas främst ske i de mest eftertraktade lägena i Stockholm och Göteborg, där glappet mellan tillåten hyra och marknadsvärde är som störst.

Folkhemmet 2.0 – en strukturell frihetsreform

Konsekvenserna av reformen är långtgående, inte minst för studenten som kan tacka ja till drömutbildningen, för arbetsgivaren som kan rekrytera mer konkurrenskraft, för bostadsrättsägaren som har friare spelrum att studera eller arbeta utomlands, utan att behöva sälja och för villaägaren vars attefallshus faktiskt kan användas bättre än att stå tomt.

Detta är en strukturell förändring som inte kostar statskassan en krona. Det handlar om att åter göra bostadsmarknaden användbar. Genom att flytta uthyrningen från skuggan till det öppna får fler människor en nyckel till ett hem, en karriär och en framtid.

Maria Björkander
VD Qasa

Rapporten är baserad på marknadsdata från Qasa (2023–2025) samt reformförslagen i SOU 2025:65 – En flexiblare hyresmarknad.

När Qasa presenterade Hyresrapporten för första halvåret 2025 stod den svenska andrahandsmarknaden vid ett vägskäl. Efter inflationsåren med rekorduthyrning började marknaden visa tecken på stabilisering, men också på försiktighet. Under hösten har bilden klarnat. Det som kunde tolkas som en tillfällig inbromsning har utvecklats till ett tydligt skifte.

Under året har utbudet fallit brett över landet. I storstadsregionerna syns tydliga nedgångar i antal annonser, med särskilt stora tapp i Stockholm, Göteborg och Malmö. Även i mindre kommuner har tillgången minskat kraftigt. I kommuner som Motala, Falun och Sundsvall har utbudet minskat med över en tredjedel jämfört med året innan.

Trots det krympande utbudet har hyrorna utvecklats förhållandevis lugnt. I Stockholm ligger medianhyran fortsatt kring 300 kronor per kvadratmeter, medan Göteborg och Malmö rör sig runt 220–240 kronor per kvadratmeter. Även i universitetsstäder som Uppsala och Lund syns endast marginella förändringar i medianhyra under året. Det bryter mot tidigare mönster där minskat utbud snabbt lett till stigande hyror.

För hyresgästerna är effekten ändå tydlig. Färre bostäder innebär fler sökande per annons. Under året skickade hyresgäster nästan 1 700 000 ansökningar till hem via Qasa, med särskilt högt tryck i storstadsregionerna. I praktiken innebär det att många bostäder får ett stort antal intresserade redan inom de första dygnen, med ett snitt på 20 bostadsansökningar per annons för hela landet. En ökning med nästan två ansökningar per hem sedan 2024. Det stora antalet ansökningar visar ett fortsatt stort behov och vikten av en trygg och effektiv andrahandsmarknad i Sverige.

Ladda ner rapporten här

För mer information, vänligen kontakta:

Isabelle Purits
Kommunikationschef Qasa
isabelle@qasa.se

Färre bostäder och en växande konkurrens

2025: Förändring av utbudet på andrahandsmarknaden i de 10 största städerna

Förändring av utbudet på andrahandsmarknaden i hela landet 2025 jämfört med året innan

Det största tappet i annonsvolymer kom i januari/februari med en minskning på 24% i januari och 27% i februari.

Medianhyra per m2 2025

Trots fler sökanden per bostad förblir hyrorna stabila

Antalet skickade hemansökningar jan–dec 2025

Hemmet med flest ansökningar 2025

3 958 ansökningar
2 rum, 46 kvm, 6 600 kr
Hagagatan, Stockholm

Medianhyror i Sveriges tio största städer

Nedbrutet på lägenheter (1, 2, 3 och fler rum) samt hus

Medianhyror uppdelat på län 

Nedbrutet på lägenheter (1, 2, 3 och fler rum) samt hus

Stockholm

I Stockholm sjönk hyrorna för de minsta lägenheterna och låg oförändrade för större lägenheter och villor.

Göteborg

I Göteborg låg hyrorna på lägenheter i princip oförändrade jämfört med året innan, hyrorna på villor gick upp något.

Malmö

I Malmö blev det under 2025 ett par hundralappar dyrare att hyra en lägenhet jämfört med året innan, medan hyrorna för hus ökade lite mer.

Qasa hjälper hyresvärdar och hyresgäster att få förtroende för varandra – genom exempelvis kreditkontroller, insamlade referenser och säkra depositioner.

Genom att bidra med transparens och trygghet på bostadsmarknaden skapar vi rörlighet som kan bidra till att lindra dagens bostadsbrist.

Siffrona i Hyresrapporten omfattar lägenheter, loftgångshus, hus, stugor, radhus och parhus. Rum och bostäder i studentkorridorer omfattas inte. Enbart bostäder med en medianhyra på mellan 1 000 och 120 000 kronor i månaden inkluderas. Bostäder som hyrs ut i första hand, delas samt semesterbostäder omfattas inte. I de fall där bostäder anges ha halva rum så avrundar vi neråt, ett boende med 1,5 rum och kök räknas alltså som ett 1 rum och kök.

Den svenska bostadsmarknaden står inför en av sina största utmaningar på decennier. I landets storstadsregioner råder en akut bostadsbrist som påverkar såväl privatpersoners trygghet som arbetsmarknadens rörlighet och företagens konkurrenskraft. Samtidigt finns det ett betydande outnyttjat bostadsbestånd i form av privatägda bostäder som sällan eller endast kortvarigt hyrs ut. Nyligen presenterade regeringen En flexiblare hyresmarknad ett förslag som kan förändra svensk hyresmarknad i grunden.

Förslaget En flexiblare hyresmarknad syftar bland annat till att skapa bättre förutsättningar för privatpersoner att hyra ut sina bostadsrätter under längre tid, vilket i sin tur kan frigöra fler bostäder till hyresmarknaden.

I denna rapport har Qasa, Sveriges största tjänst för uthyrning av bostäder analyserat de faktiska konsekvenserna av förslaget. Med hjälp av egna data, kompletterande beräkningar och enkäter till både hyresvärdar och hyresgäster undersöker vi vilken potential som finns att öka bostadsutbudet, hur längre uthyrningstider skulle påverka tryggheten för hyresgästerna samt vilket samhällsekonomiskt värde en mer flexibel hyresmarknad kan skapa.

Hur kan de nya spelreglerna kan göra bostadsmarknaden mer dynamisk, rättvis och hållbar för framtiden och vilka konsekvenser kan det ha för kompetensbehovet de kommande åren?

Regeringens remissförslag En flexiblare hyresmarknad har potential att förändra de svenska hyresmarknaden och samhället i grunden. Genom att skapa bättre villkor för privatpersoner att hyra ut sina bostadsrätter kan tusentals bostäder tillföras marknaden varje år, utan att ett enda nytt hus behöver byggas.

”Minst 52 300 nya bostäder behövs årligen fram till 2030"

Boverket

Fler och längre uthyrningar utan att bygga nytt

I dag publiceras cirka 150 000 annonser för bostadsuthyrning via Qasa varje år.
Eftersom varje uthyrning i snitt pågår i endast 6 månader innan den avbryts (oftast till följd av bostadsrättsföreningens regler), motsvarar det 75 000 uthyrningstillfällen per år.

När vi ställde frågan till bostadsrättsägarna som hyr ut på vår plattform uppgav 47 % att de skulle hyra ut i tre år eller tills vidare om det var möjligt. Om detta tack vare nytt regelverk omsätts i faktisk uthyrning skulle det innebära att 251 250 bostäder finns tillgängliga på andrahandsmarknaden på tre år. En tredubbling mot dagens nivåer.

Så här har vi räknat

I vår modell har vi valt att räkna konservativt, och utgår från att endast dessa 47 % ändrar sitt beteende, medan resterande 53 % fortsätter som idag med korttidsuthyrning på i snitt 6 månader.

Utöver detta uppger 37 % av bostadsrättsägarna som svarade på vår enkät att de skulle kunna tänka sig att hyra 2–3 år längre än idag, vilket innebär att den faktiska potentialen är ännu större än våra grundberäkningar.

Tryggare hyresgäster

Majoriteten av hyresgästerna, 87%, uppger att de skulle förlänga sitt nuvarande kontrakt om det var möjligt. Förslaget skulle möta detta behov genom att uthyrningstiden kan förlängas från i snitt sex månader till flera år eller tills vidare.

Starkare incitament för hyresvärdar

Vår enkät visar att 47 % av hyresvärdarna är beredda att hyra ut i minst tre år eller tills vidare, och att 95 % av de som redan hyr ut ser regeringens förslag som positivt. Detta innebär en kraftig förstärkning av incitamenten att hyra ut mer och längre.

Boost för kompetensbehovet

Ett större hyresutbud underlättar arbetskraftens rörlighet, ökar möjligheten för talanger att flytta till Sverige och stärker både Stockholm och hela landets internationella konkurrenskraft.

Våra rekommendationer

Inför tydliga och långsiktiga regler som skapar trygghet för både hyresvärdar och hyresgäster.

Underlätta privatuthyrning genom incitament och standardiserade lösningar för kontrakt och försäkringar.

Se uthyrning som en del av bostadspolitiken, där privata bostäder kompletterar byggande och allmännytta.

Vad tycker bostadsrättsägarna?

I maj kom remissförslaget till ny lagstiftning om att göra det enklare att hyra ut sin bostad i andra hand.

Vad tycker du om det?

Mycket bra förslag 79%
Bra 14%
Tveksam 5%
Dåligt 2%

Skulle du hyra ut din bostad längre om det vore möjligt?

Ja 83%
Nej 2%
Kanske 15%

Hur mycket längre skulle du hyra ut din bostad om det gick?

Upp till ett år längre 16%
2–3 år 37%
Mer än tre år 15%
Tills vidare 32%

55% av de tillfrågade bostadsrättsägarna tycker inte att andrahandsuthyrning bidrar till ökad otrygghet i föreningen.

Röster från bostadsrättsägare

”Otrygghet i huset blir av kortvariga andrahandsuthyrningar.”

”Jag gillar inte att styrelsen i bostadsrättsföreningar har något att säga till om andrahandsuthyrning överhuvudtaget. Men har köpt och äger sin lägenhet så man borde få göra som man vill med den.”

”Tycker styrelsen i min förening inte alltid är flexibel i frågan och tänker i ett vidare perspektiv.”

”Ja sitter fast med en lägenhet som ingen vill köpa just nu. Varför ska jag tvingas att gör en förslut-affär.”

Vad säger hyresgästerna?

Skulle du förlänga ditt nuvarande kontrakt om det vore möjligt? (Idag är 6 månader standard).

Ja 87%
Nej 4%
Kanske 9%

Hur länge?

Tills vidare 52%
Två-tre år 33%
Ett år 15%

Hur många gånger har du behövt flytta de senaste 3 åren?

Aldrig 11%
En gång 31%
Två-tre gånger 44%
Mer än tre gånger 14%

Röster från hyresgäster

”I think that housing associations have the right to know who lives in an apartment, but I do not understand why if people are approved and behaving correctly they are forced to move out after 1 or 2 years.”

”Med tanke på svårigheterna på bostadsmarknaden, speciellt första hands hyresrätter och ökade prisnivåer, måste möjligheten till förlängning lagstadgas. Det är enda sättet att lösa trångboddheten, vilket är den högsta i Norden.”

”Det som idag anses vara giltiga skäl för att kunna få hyra ut i andra hand är alldeles för få vilket resulterar i att både hyresvärdar såväl som många bostadsrättsföreningar nekar möjligheten till andrahandsuthyrning på ren praxis.”

”It’s extremely difficult as a foreigner with no assets or properties in Sweden to first, find a home, while having to work, that covers all my needs and makes life a bit easier. And second, to move every 6 months/1 year and go through the hassle of finding a place again. There's always huge trade-offs I have to swallow in, like expensive rent, not having a garage, no having quick access to public transportation, having too little space, having to refurnish, not having where to fit my stuff, being too far from work, because of not having the time nor the money to be left without a home while I'm looking for a new one.”

Vi frågade drygt 1000 hyresvärdar och hyresgäster vad de tycker om förslaget.

Inför årets jul har vi genomfört en ny undersökning om svenskarnas julfirande och hushållsekonomi. Resultaten visar att många väljer ett mer återhållsamt firande: nästan två av tre stannar hemma under julen och nära 30 procent planerar att minska utgifterna för julklappar. Samtidigt värnas traditionerna, julmaten ligger kvar på ungefär samma nivå som i fjol. Sammantaget speglar undersökningen en tydlig fortsatt ekonomisk försiktighet i hushållen.

Majoriteten firar jul hemma
Nästan 63 procent av de svarande uppger att de firar jul hemma i år. Endast 13 procent reser utomlands, vilket visar att julfirandet i hög grad sker på hemmaplan.

Färre julklappar i år
Över var fjärde svensk (27 procent) planerar att lägga mindre pengar på julklappar jämfört med förra året. Det är den tydligaste minskningen bland alla julrelaterade utgifter.

Julpynt prioriteras bort
Hela 37 procent uppger att de lägger mindre pengar på julpynt och dekorationer, medan endast 13 procent lägger mer. 

Julmaten hålls på samma nivå
När det gäller julmaten är beteendet mer stabilt. Flest, 43 procent, uppger att utgifterna blir ungefär lika höga som förra året.

Hög trygghet i hemmet under julledigheten
Nästan 9 av 10 känner sig lika eller mer trygga i sitt hem jämfört med förra året.

Undersökningen gjordes bland våra användare mellan 11–12 december 2025

Våldsutsatta kvinnor riskerar att hamna i kläm i dagens bostadssystem. Det offentliga kan inte alltid samarbeta med privata aktörer, trots att lediga bostäder finns. Om fler ska få en trygg nystart måste systemet moderniseras utan att det offentliga ansvaret urholkas.

Den 25 november uppmärksammas Orange Day, FN:s dag mot våld mot kvinnor. Det är en påminnelse om att våld i nära relationer inte bara är ett brott, utan ett samhällsproblem som kräver aktiv handling. Många kvinnor får skyddade boenden via kommunen, men ofta saknas en plan för nästa steg, ett tryggt och långsiktigt hem.

Enligt Socialtjänstrapporten för Stockholms stad var 2 984 vuxna personer år 2022 kända av socialtjänsten som våldsutsatta. Totalt uppgav 13,6 procent av befolkningen i Sverige (16–84 år) att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under 2022. 

Detta tyder på att socialtjänsten har omfattande kontakt med våldsutsatta, men utan tydligare nationell samordning och fler flexibla boendelösningar riskerar många att falla mellan stolarna, trots att kommunernas ansvar är tydligt på pappret. Bristen på bostäder leder till att tiden på skyddat boende blir längre än nödvändigt, eller att kvinnan tvingas ordna sin bostad på egen hand, mitt i en kris.

Samtidigt står seriösa privata hyresvärdar redo att öppna dörrarna, men socialtjänsten får inte alltid hänvisa dit. Otydliga regler och oro för att kringgå lagen om offentlig upphandling gör att kommunikationen sker inofficiellt och ineffektivt.

”Packningen var allt vi ägde. På morgonen innan skolan fick barnen packa ihop allt, för vi visste inte var vi skulle sova nästa natt”, berättar Rebecca, en tvåbarnsmamma som efter att ha lämnat en våldsam relation stod utan stöd för att hitta en trygg bostad.

Det får inte fortsätta så här. Vi måste våga tänka nytt. Det handlar inte om att privatisera socialt skydd, utan om att stärka det genom smartare samverkan.

Därför vill vi se följande

Tydligare riktlinjer för hur privata hyresvärdar kan samverka med kommuner på ett säkert och lagligt sätt.

En moderniserad tolkning av socialtjänstens bostadsförsörjningsansvar med flexibla lösningar för våldsutsatta.

Nationell samordning av boendelösningar i samarbete mellan kommuner, civilsamhälle och näringsliv.

Det finns redan goda exempel. Genom initiativet Husfrid har vi på Qasa på kort tid matchat våldsutsatta kvinnor med trygga tillfälliga boenden i nära samverkan med kvinnojourer och i enlighet med socialtjänstens säkerhetsplanering, utan att kvinnorna behöver ta ekonomisk risk eller hantera deposition.

Det offentliga skyddet måste stå starkt. Men det går snabbare att hjälpa fler om vi arbetar tillsammans.

Låt Orange Day bli starten för ett nytt sätt att hantera bostadsförsörjningen för våldsutsatta. Ingen kvinna och inget barn ska behöva leva i otrygghet för att offentlig och privat sektor inte talar samma språk.

Med höstens ankomst blir hemmet i större utsträckning svenskarnas trygghet. Hälften av svenskarna säger i Qasas nya Hemrapport att välmåendet i hemmet blir ”mycket viktigare” när mörkret och kylan kommer. Samtidigt håller många hårdare i plånboken i år och väljer att köpa mindre nytt jämfört med förra året.

I Hemrapporten hösten 2025 har vi frågat människor i Sverige hur de ser på konsumtion och välmående kopplat till hemmet nu i höst. En tid då många ju spenderar mer tid hemma och gärna lägger pengar på inredning och att skapa höstmys. Det som är tydligt är att det är viktigt för många att ha det mysigt hemma när det blir mörkare tider.

Ekonomin dämpar men hemmet prioriteras
Rapporten visar att trots stigande kostnader för boende, el och mat är hemmet fortsatt en central källa till välmående. Men många gör medvetna val i år och mer än varannan, 58%, säger att ekonomin påverkar hur man prioriterar sina inköpt till hemmet i höst. Var tredje person säger att man handlar mindre i år än förra året och många har anpassat sina utgifter genom att exempelvis köpa mer second hand eller dra ner på värmen.

Hur mycket pengar lägger du på hemrelaterade inköp i höst jämfört med förra året?

Mer 7 %
Ungefär lika mycket 51 %
Mindre 33 %
Vet ej 9 %

Hur har du anpassat dina utgifter kopplat till hemmet?

Drar ner på värme/el 14 %
Köper mindre nytt till hemmet 23 %
Handlar mer second hand 7 %
Hyr ut del av bostaden 25 %
Inga förändringar 30 %

Hösten flyttar in i soffan, i alla fall om man ska se till hur de svarande beskriver höstens viktigaste rum, vardagsrummet.

Detta rum förknippas mest med höstmys:

Vardagsrummet 79 %
Köket 10 %
Balkong/trädgård 4 %
Sovrummet 3 %

”Köpa julgran i oktober eller flytta till Medelhavet.”

Så står vi ut med mörkret

Vad skapar mest trivsel hemma under hösten?

Levande ljus 67 %
Textilier 62 %
Färger/belysning 48 %
Musik 22 %
Lugn och tystnad 29 %
Umgänge med vänner och familj 49 %

Flera öppna svar beskriver höstmys som ”levande eld och höstfärger”, ”att gå i ide” och ”att koppla av efter en lång arbetsdag”.

Om du skulle förändra en sak i ditt hem inför vintern, vad skulle det vara?

Bättre belysning, mer värme och nya textilier toppar listan – men även svar som ”köpa julgran i oktober” och ”flytta till Medelhavet” dök upp.

Mörkret känns, men inte alla myser. Höstens påverkan syns även på humöret.

37 % blir tröttare eller mindre sociala hemma
25 % trivs mer hemma
28 % märker ingen skillnad

Rapporten är baserad på frågor som skickades till 15 000 personer under oktober månad.

Hyror för en lägenhet på 30m2 i Stockholms kommun.

Stockholms andrahandsmarknad visar en tydlig vändning: hyrorna innanför tullarna har stigit med i snitt 3,5 procent mellan 2024 och 2025, medan hyrorna utanför tullarna har sjunkit med 2,5 procent. Skillnaden innebär att en genomsnittlig lägenhet i innerstan nu kostar 14 000 kronor i månaden, jämfört med 10 100 kronor utanför,  en skillnad på nästan 4 000 kronor varje månad, eller närmare 48 000 kronor per år. 

– Vi ser en tydlig tudelning av Stockholms hyresmarknad. Innerstaden blir dyrare, samtidigt som många ytterområden faktiskt blivit billigare det senaste året. För den som vill spara pengar handlar det om tiotusentals kronor årligen, bara genom att flytta en eller två tunnelbanestationer bort, säger Maria Björkander, VD på Qasa.

Konkreta exempel från tunnelbanans tre linjer

Röda linjen: I innerstan fortsätter hyrorna vid stationer som Mariatorget och Slussen att stiga. Bara en eller två stationer bort, exempelvis i Liljeholmen eller Telefonplan, är hyrorna betydligt lägre.

Blå linjen: St Eriksplan och Fridhemsplan sticker ut som dyra alternativ, medan Akalla och Hjulsta är flera tusenlappar billigare – och dessutom har hyrorna där sjunkit mellan 2024 och 2025.

Gröna linjen: Centrala stationer som Odenplan och Hötorget har bland de högsta nivåerna, medan Hässelby strand eller Skarpnäck erbjuder mer överkomliga alternativ.

Här är det dyrast och billigast 2025

Dyrast: Innerstadsstationer som Rådmansgatan toppar listan, med en hyra på 16 500 kronor i månaden.
Billigast: Ytterstationer som Hallunda på röda linjen, där hyran är 6 400 kronor i månaden.

Fakta i korthet

Genomsnittshyra innanför tullarna 2025: 14 000 kr/mån
Genomsnittshyra utanför tullarna 2025: 10 100 kr/mån
Skillnad: 3 900 kr/mån (≈ 48 000 kr/år)

Hyresutveckling 2024–2025

Innanför tullarna: +3,5 % 
Utanför tullarna: −2,5 %

Bostadssituationen bland unga i Sverige är svår och vår nya undersökning visar i vilken utsträckning det även påverkar valet av studieort bland studenter: På frågan ”Skulle du valt en annan studieort om det fanns bostäder?” svarar så många som 40% av de vi tillfrågade ja. 

Frågan vi direkt ställer oss är följaktligen: Hur hade fördelningen av studenter över landet sett ut om bostadssituationen varit annorlunda? Hur hade det i sin tur påverkat möjligheten att bidra med arbetskraft på orten?

Enligt Boverket angav 55% av högskolekommunerna i år att det finns ett underskott på studentbostäder, vilket främst kan kopplas till det generella underskottet på bostäder, men även att de lediga bostäderna som finns är för dyra för studenter.

Samtidigt visar vår undersökning att 70% av de bostadssökande studenterna på vår plattform tror sig kunna hitta en bostad lagom till terminsstart. Med en budget på 5 000–9 000 kronor i månaden har en majoritet av de svarande råd att hyra en etta på egen hand i alla studentstäder utom i Stockholms innerstad. Detta visar den stora vikten av en fungerande marknad för privatuthyrning och potentialen framåt. I bostadsbristens Sverige är det nämligen här som bostäderna finns.

Vi har sett ett sällan skådat tillskott av bostäder som hyrs ut av privatpersoner under det senaste året och hyrorna har inte rusat i lika snabb takt som inflationen. När utbudet blivit högre har priserna istället pressats ner. Det gör att många som inte har köpoäng till bostadsförmedlingen vänder sig till Qasa.

Bostäder som hyrs ut av privatpersoner är alltså helt oumbärliga för de hundratusentals människor som står långt ner i bostadskön och vill plugga och etablera sig i Sverige. Med rätt förutsättningar kommande år kan de fortsätta bidra till att minska bostadsbristen.

Baserat på svar från 2493 tillfrågade bostadssökande studenter på Qasa.

60% av de tillfrågade säger att läget är viktigare än hyran och kan inte tänka sig att dela bostad för att sänka sina kostnader.

Efter inflationsåren med många hem på marknaden har det åter blivit lättare att hyra ut sin bostad snabbt. Andrahandsmarknaden för hyresbostäder har under det första halvåret 2025 visat tydliga tecken på avmattning. Både utbudet av annonser, hyresnivåer men också antalet aktiva hyressökande har till följd av ett lägre utbud minskat jämfört med januari - juni 2024. Denna negativa utveckling är en fortsatt effekt av de sjunkande räntorna, som gradvis har förändrat dynamiken på bostadsmarknaden i stort.

Det tog i snitt 17 dagar att hyra ut sin bostad på andrahandsmarknaden jämfört med 20 dagar under våren 2024. Då utbudet minskade blev det alltså lättare för hyresvärdar att hitta en hyresgäst snabbt.

Antalet tillgängliga andrahandsbostäder har minskat månad för månad under året, vilket tyder på en minskad vilja eller möjlighet hos bostadsägare att hyra ut. Parallellt har även hyrorna pressats nedåt, med en nedgång från -3 % i januari till -2,3 % i maj för att landa på 0% i juni, mätt år över år. Även efterfrågan visar tecken på avtagande intensitet: antalet aktiva bostadssökande minskade med -2,6 % i januari, och nedgången fördjupades till -9 % i februari. Trots en tillfällig återhämtning i mars (-0,5 %) fortsatte trenden nedåt i april (-6 %), maj (-2 %). En direkt följd av det minskade utbudet som bromsar in aktiviteten bland användarna.

Dessa siffror speglar en andrahandsmarknad i förändring, där det lägre ränteläget har lett till färre uthyrningar, sjunkande hyresnivåer och en minskad aktivitet bland hyressökande. Detta är en utveckling som bör följas noggrant, då den kan ha bredare konsekvenser för tillgängligheten och prisbilden på hyresbostäder i både storstäder och mindre orter, speciellt om räntorna fortsatt går ner under hösten.

För mer information, vänligen kontakta:

Isabelle Purits
Kommunikationschef Qasa
isabelle@qasa.se

Ytterligare vart femte hem har försvunnit

Efter förra årets dramatiska minskning av bostäder till följd av räntesänkningarna fortsatte utbudet att rasa under våren.

Förändring i de 10 största städerna våren 2025 jämfört med samma period året innan

Förändring av utbudet på andrahandsmarknaden i hela landet jan–juni 2025 jämfört med samma period året innan

Medianhyra per m2 jan–jun 2025

Antalet bostadsansökningar jan–jun 2025

Hemmet med flest ansökningar våren 2025

1 307 ansökningar
Nybohovsgränd, Stockholm
2 rum, 44 m2, 8 100 kr

Medianhyror i Sveriges 10 största städer jämfört med året innan

Medianhyror i länen jämfört med året innan

Stockholm

I Stockholm försvann nästan 20% av hemmen under våren, jämfört med samma period för ett år sedan. Samtidigt gick priserna på små lägenheter ner.

Göteborg

Med en 22% minskning hade Göteborg ett kraftigare utbudsras än både Stockholm och Malmö. Priserna på lägenheter sjönk medan husen blev dyrare.

Malmö

I Malmö steg priserna på mindre lägenheter något medan det blev billigare att större lägenheter och hus.

Om statistiken

Qasa är Sveriges största tjänst för hyresbostäder. Vi hjälper hyresvärdar och hyresgäster att få förtroende för varandra – genom exempelvis kreditkontroller, försäkring och depositionsfri uthyrning.

Genom att bidra med transparens och trygghet på bostadsmarknaden skapar vi rörlighet som kan bidra till att lindra dagens bostadsbrist.

Siffrorna i Hyresrapporten omfattar lägenheter, loftgångshus, hus, stugor, radhus och parhus. Rum och bostäder i studentkorridorer omfattas inte. Enbart bostäder med en medianhyra på mellan 1 000 och 120 000 kronor i månaden inkluderas. Bostäder som hyrs ut i första hand, delas samt semesterbostäder omfattas inte. I de fall där bostäder anges ha halva rum så avrundar vi neråt, ett boende med 1,5 rum och kök räknas alltså som ett 1 rum och kök. 

”Den norska hyresmarknaden har utmaningar som vi kan lösa”

Vend (F.d Schibsted)-ägda Qasa är idag Sveriges största plattform för uthyrning av bostäder och tech-bolaget har gjort det till sin modell att samarbeta med stora nordiska marknadsplatser som Blocket i Sverige och den finländska motsvarigheten Oikotie.

Sedan februari i år har Maria Björkander tagit över som VD och tar nu bolagets tillväxtresa vidare genom att lanserar tjänsten i Norge. Där integreras Qasa också hos FINN, Norges största marknadsplats för bostäder.

– Den norska hyresmarknaden skiljer sig mycket från den svenska då den är i princip oreglerad och till 90% består av privatuthyrning, med andra ord en självklar plats för Qasa. Hyresvärdar så väl som hyresgäster gynnas av vår digitala lösning som gör det enklare och tryggare att både hyra ut och hyra ett hem, säger Maria Björkander.

Den norska bostadsmarknaden brottas även den med bostadsbrist och diskriminering är ett problem som bl a den norska regeringen adresserat.

– Många hyresgäster upplever osäkerhet och brist på trygghet i sina boendesituationer och 47% av de utlandsfödda i Norge uppger att de upplevt diskriminering i bostadssammanhang, det är problem vi kan lösa. Vi vet att vår produkt bidrar till att minska diskriminering, öka tillgängligheten och göra hyresmarknaden tillgänglig för fler, exempelvis genom att kunna hyra depositionsfritt. Att hitta ett hem borde kännas lika enkelt som att bo i det, säger Maria Björkander. 

För mer information
Isabelle Purits, kommunikationschef
isabelle@qasa.se

Så påverkas utbudet på hyresmarknaden av regeringens föreslagna reform av lagen för privatuthyrning.

Vad säger bostadsrättsägarna om regeringens förslag om att förenkla reglerna för privatuthyrning och hur påverkas utbudet på hyresmarknaden av att fler hyr ut sin bostadsrätt en längre tid?

I maj kom slutbetänkandet av utredningen ”En flexiblare hyresmarknad”. Syftet med de tilltänkta regelförändringarna är bland annat att använda det befintliga bostadsbeståndet på ett bättre sätt. Detta ska alltså bland annat åstadkommas genom att göra det enklare och mer förmånligt för bostadsrättsägare att hyra ut sin bostadsrätt.

Hos Qasa annonseras ca 200 000 bostäder per år. Vi har valt att fråga de som hyr ut sina bostäder idag vad de tycker om förslaget, samt räknat på hur utbudet på hyresmarknaden skulle påverkas av att dessa bostäder hyrdes ut längre än idag.

Om vi tittar på effekterna av hur våra användare har svarat så kan vi konstatera att 64 000 bostäder skulle tillgängliggöras permanent som en effekt av reformen, baserat på att 31% vill hyra ut sin bostad tills vidare. Utöver det har 50% svarat att de skulle hyra ut i upp till tre år längre än idag, vilket skulle tillföra 100 000 bostäder ytterligare under en två- till treårsperiod. Det kan jämföras med Boverkets prognos 52 300 bostäder måste byggas 2023–24 för att möta bostadsbristen.

”Otrygghet i huset blir av kortvariga andrahandsuthyrningar.” (Natalie)

En majoritet av bostadsrättsägarna som hyr ut sin bostad anser inte att andrahandsuthyrning bidrar till mer otrygghet i huset, snarare menar flera att det är just korta kontrakt som gör det, vilket skulle undvikas med regeringens reform.

64 000 fler bostäder skulle finnas tillgängliga permanent

Hur ställer du dig till förenklade regler till privatuthyrning?

Bra 93%
Tveksam 5%
Dåligt 2%

Skulle du hyra ut din bostad längre än du gör idag om det vore möjligt?

Ja 83%
Kanske 15%
Nej 2%

Om ja, hur mycket längre?

Upp till ett år längre 17%
Två till tre år längre 37%
Mer än tre år 15%
Tills vidare 31%

En del fastighetsaktörer hävdar att andrahandsuthyrning bidrar till mer otrygghet i huset, håller du med om det?

Ja 5%
Ja delvis 33%
Nej inte alls 55%
Ingen åsikt 7%

Har du någon gång blivit nekad av din brf-styrelse att hyra ut din bostad?

Ja 30%
Nej 70%

Tycker du att du hyr ut din bostad till en rimlig hyra?

Ja, det är billigare än genomsnittet 24%
Ja, det är marknadsmässig hyra 64%
Nej, för låg hyra 9%
Ingen åsikt 3%

Enkäten genomfördes 16–19 maj 2025 och har drygt 1 300 svarande bostadsrättsägare som hyr ut sin bostad i ett år.

Röster från undersökningen:

”Tycker styrelsen i min förening inte alltid är flexibel i frågan och tänker i ett vidare perspektiv.” (Anna)

”Styrelsen borde ändå vara involverade för trygghet och ordningens skull.” (Anne)

”I think long term rental is safer for the whole community than short term ones. Also short term means high rotation of tenants. Another suggestion is that the Board could have a saying in approving the tenant. But not influence the long term contracts.” (Mauro)

”Bra om styrelsen accepterade längre uthyrningstider då försäljning av borätter i princip är död. Då är det bättre att man får hyra ut till dess att försäljning sker eller om man vill hyra ut utan att sälja.” (Metin)

”Jag hade gärna sålt min lägenhet (bidragit till rörlighet på bostadsrättsmarknaden) men det har inte gått - inte ens till förlust. Eller hyrt ut min lägenhet (bidragit med bostad på hyresmarknaden) - men det känns onekligen hårt att hyra ut till förlust varje månad och därtill beskattas för inkomsterna - som inte ens täckt mina verkliga kostnader – nästkommande år...” (Rebecka)

In Ruby, defining a constant feels like making a promise: “this won’t change.” But unless we take specific precautions, that promise doesn’t always hold. Ruby doesn’t enforce deep immutability — so constants can still reference objects that change under the hood.

Let’s take a look

TAGS = [:news, :opinions]

Looks solid enough. But try this:

TAGS << :editorials
#=> [:news, :opinions, :editorials]

Even though TAGS is a constant, the array it references is still mutable.

Freezing Helps – But Only at the Surface

To stop top-level mutations, Ruby gives us the #freeze method:

TAGS.freeze
TAGS << :sports
#=> FrozenError: can't modify frozen Array

That works for shallow objects. But what happens when things get nested?

TAGS = {
  news: {
    world: %w[politics economy],
    local: %w[crime weather]
  },
  opinions: %w[editorials columns]
}.freeze

Now, try this seemingly harmless method:

def title(tag:)
  tag.titleize!
end

title(TAGS.dig(:news, :world, 0))
#=> "Politics"

That titleize! method modifies the string in place—even though it came from a frozen constant.

TAGS.dig(:news, :world, 0)
#=> "Politics"

So what’s happening? The outer structure is frozen, but the nested strings aren’t. Mutation sneaks in from the inside.

A Note About Strings

Strings are useful for examples like this because they make it easy to show how deeply nested mutation can happen. They’re simple, and we use them often.

Ruby offers a handy safeguard: place the magic comment # frozen_string_literal: true at the top of your file, and all string literals become immutable. Since Ruby 3.0, string hash keys are also frozen automatically. The community has an ongoing discussion about whether all strings in Ruby should be immutable by default.

A Better Approach: Enumerable#deep_freeze

To truly lock down complex structures, we need to freeze everything recursively. For some obscure reason Ruby doesn’t include a built-in #deep_freeze method—but we can write one ourselves:

module DeepFreeze
  def deep_freeze
    each do |value|
      if value.respond_to?(:deep_freeze)
        value.deep_freeze
      elsif value.respond_to?(:freeze)
        value.freeze
      end
    end
    freeze
  end
end

Enumerable.include(DeepFreeze)

With this in place, we can do the following:

TAGS = {
  news: {
    world: %w[politics economy],
    local: %w[crime weather]
  },
  opinions: %w[editorials columns]
}.deep_freeze

Any attempt to mutate any part of that structure will now raise a FrozenError. That’s the kind of protection we expect from a constant.

A Hidden Gem: Ractor.make_shareable

Ruby’s Ractor class includes a lesser-known class-method: make_shareable. It freezes an object and all of its references to make it safe for multi-threaded use. But it also works well for general deep freezing.

Let's use it in our DeepFreeze module:

module DeepFreeze
  def deep_freeze
    Ractor.make_shareable(self)
  end
end

Enumerable.include(DeepFreeze)

It’s a clean, efficient way to make our data truly read-only.

A Quick Recap

Freezing just the surface isn’t enough when our constants contain deeply nested data.

If we’re working with config values, shared data structures, or anything that shouldn’t change once defined, deep freezing gives us confidence—and code we can trust.

(Note: The documentation currently states that the specification and implementation of make_shareable may change. Use it at your own discretion.)

Qasa is not a media company. We’re a relatively young, product-driven company with a small marketing team and an even smaller data team. Historically, the two teams haven’t really orbited the same planet.

Marketing needs fast, compelling stories. Data wants rigorous analysis, usually in service of the product. Two goals that tend to collide more than they align. The relationship between data and marketing was always polite, but distant.

Marketing wanted visibility. They wanted to get our data into the press, to ride the news cycle with timely, relevant insights. The problem? The data team was busy serving product needs; modeling, testing product changes, and debugging pipelines. Media angles weren’t built into our workflow.

Worse, the times marketing did try to collaborate with data, it turned into a fire drill. Or a stale annual report. Or a Slack message left on read. 

The breakthrough didn’t start with a query or dashboard. It started with a conversation. We sat down with our Communications Director and realized something: it wasn’t that they didn’t care about data quality, it was that they didn’t have access to the right data, at the right time, in a way that mapped to how journalists think.

And we weren’t helping. We were guarding the data, insisting that every number be validated, hiding metrics behind complicated SQL, and ignoring the fact that the underlying data was constantly changing as the product evolved.

To make the data reliable, even as the product evolved, we built materialized views, which are basically curated, stable datasets that insulated marketing (or any consumer) from the chaos of raw production tables. They acted as a contract between teams, ensuring that a chart wouldn’t break just because a developer renamed a column or changed a home status enum. With that foundation, we built a set of self-serve dashboards tailored to marketing's needs, e.g.:

We focused on metrics that were general enough to tell most stories the market threw at us. Not “rental price delta for 2-room apartments in Uppsala with balconies,” but rather general market indicators that could support a wide range of headlines. Things like:

• Fewer people are renting out their homes as interest rates drop (Svd, in Swedish)
• Rents are falling in Swedens biggest cities (DN, in Swedish)
• Why it’s becoming harder to find a sublet lately (TV4, in Swedish)

We didn’t just ship dashboards. We built confidence in the data, in the definitions, in marketing’s ability to use them, and in the data team’s trust in the marketing team.

The moment it all came together, when we realized just how far we’ve come, was when Northvolt’s bankruptcy made national news. Our head of Comms spotted the angle immediately. She pitched the story to a journalist at Dagens Nyheter, Sweden’s biggest paper, provided data directly from our dashboards, and was interviewed as an expert source. The story ran the next day – with Qasa at the center. That’s when we knew it was working.

The collaboration transformed both teams:

• Marketing got faster, more confident, and better at telling data-driven stories.
• Data got fewer fire drills, less anxiety about data quality, and a stronger sense of impact. Even morale went up. It’s more fun to build dashboards when they’re landing headlines.
• Qasa got more press, better alignment, and a shared understanding of how our platform fits into the broader housing market. It also helped Qasa reinforce its role as a thought leader. We’ve become more active in the public housing debate – providing unique insights to journalists, politicians, and policy makers alike. We’re not just reacting to the news cycle anymore; we’re also shaping it. Our Head of Communications was even named one of Sweden’s top communicators of 2024, a sign that the stories we’re telling are resonating, and that Qasa is seen as a credible, data-backed voice in the national housing conversation.

If you’re a data team at a product-first company, and you want to support marketing without drowning in ad hoc requests, don’t just build what they ask for. Sit down and listen.

Context matters more than the query. Design for generality. Metrics should flex with the news cycle. Decouple your data pipelines from product chaos. Invest in an analytics layer (materialized views) or similar to give marketing a stable playground. Celebrate the wins. A story in the paper beats a spike in dashboard views.

It started with answering a Slack message — but it only worked because we built something that non–data scientists could actually understand, use, and communicate to the world. No, we’re not a newsroom. But our data lives in the real world. It tells stories. And now, we have a team that knows how to tell them.

I dag bor över två miljoner svenskar i någon av landets cirka 30 000 bostadsrättsföreningar. Det svenska systemet med bostadsrätter är unikt och skiljer sig från många andra länders bostadsmarknader. Det kombinerar inslag av både ägande och hyresrätt, där den boende köper en andel i en bostadsrättsförening som i sin tur äger fastigheten. Detta ger individen rätten att nyttja en specifik bostad samtidigt som föreningen gemensamt ansvarar för fastighetens skötsel och ekonomi. Föreningslivet både uppskattas och undviks, något som bidrar till framtida utmaningar.

Bostadsrättssystemet har sina rötter i början av 1900-talet, då det uppstod som ett svar på bostadsbristen och behovet av stabila boendeformer för arbetarklassen. På 1930-talet började modellen ta form genom kooperativa initiativ, och under efterkrigstiden blev det en viktig del av den svenska bostadspolitiken. Med tiden har systemet utvecklats och anpassats, men grundidén om kollektivt ägande och individuellt boende består än idag.

Kollektivt ägande men ingen kontakt?

Paradoxalt nog finns det i Sverige ett rykte om att människor helst inte vill dela sin vardag alltför mycket med sina grannar. Trots att bostadsrättssystemet bygger på en kollektiv ägandeform och gemensamt ansvar, präglas det svenska boendet ofta av en stark betoning på individuell frihet och privatliv. Vår rapport visar på stora utmaningar att få medlemmarna att engagera sig i styrelsearbetet, samtidigt som man önskar mer sociala sammanhang i föreningen och värdesätter en god relation till grannarna.

62% tycker att det är mycket viktigt att ha en bra relation med sina grannar

Det är samtidigt inte ovanligt att grannar bor vägg i vägg i flera år i Sverige utan att utbyta mer än artiga hälsningar i trapphuset. Bostadsrättsinnehavare förväntas dock delta i föreningsmöten, fatta gemensamma beslut och ibland till och med bidra till fastighetens skötsel genom exempelvis städdagar. Något som 24% säger sig aldrig delta i och 14% säger sig delta i ibland. Denna balansgång mellan gemenskap och självständighet skapar en intressant dynamik, där många uppskattar tryggheten i en välfungerande förening men samtidigt värdesätter att kunna dra sig undan i sitt eget hem och kunna frånsäga sig ansvaret.

Individens självständighet central för systemet

Kanske kan det förklaras av den svenska kulturen, som ofta framhåller individens självständighet. Samtidigt är det just den kollektiva strukturen i bostadsrättsföreningar som möjliggör den stabilitet och långsiktighet som många bostadsägare eftersträvar. Det gör att systemet fungerar – trots, eller kanske tack vare, den svenska tendensen att hålla lite distans till sina grannar.

Många tror på mer engagemang i framtiden

I en tid då allt färre har tid och lust att engagera sig i sin bostadsrättsförening kan man fråga sig hur framtiden för bostadsrätten ska se ut och vad människor värdesätter idag. Vi ser tendenser som visar att man önskar mer socialt liv men mindre administration med hjälp av externa styrelser och förvaltare. Det finns idag bland bostadsrättsföreningar också en rädsla att tappa kontrollen, exempelvis över vilka som vistas i huset. Trygghetsfrågor är med den ökade brottsligheten i samhället nu mer och mer centrala. Trots bristande engagemang kan vi konstatera att en stor grupp dock ser ljust på framtiden, hela 30% tror att engagemanget i Sveriges bostadsrättsföreningar kommer att öka framöver.

Hur ofta pratar du med dina grannar?

Varje dag 24%
Någon gång i veckan 33%
Någon gång i månaden 16%
Aldrig 27%

Hur engagerad är du i din bostadsrättsförening?

Mycket engagerad 23%
Ganska engagerad 20%
Lite engagerad 27%
Inte alls engagerad 30%

Hur viktigt tycker du att det är att ha en bra relation med sina grannar?

Mycket viktigt 62%
Ganska viktigt 31%
Inte så viktigt 5%
Inte alls viktigt 1%

Vilken är den största utmaningen i din bostadsrättsförening?

Svårigheter att rekrytera styrelsemedlemmar 19%
Brist på engagemang från medlemmarna 27%
Ekonomiska utmaningar 14%
Konflikter mellan grannarna 5%
Inget av ovanstående 34%

Hur ofta deltar du i städdagar eller liknande ”obligatoriska” aktiviteter?

Varje gång 37%
Ibland 24%
Sällan 14%
Aldrig 24%

Skulle du vilja att det fanns fler gemensamma aktiviteter i din brf?

Ja absolut 24%
Ja i begränsad omfattning 24%
Nej jag är nöjd som det är 45%
Nej jag vill ha så lite gemenskap som möjligt 7%

Hur skulle du vilja att din brf jobbade för att öka engagemanget bland medlemmarna?

Fler sociala aktiviteter 20%
Bättre kommunikation om föreningsarbetet 19%
Incitament för att engagera sig (ex reducerad avgift) 18%
Jag tycker nuvarande nivå är lagom 43%

Hur upplever du sammanhållningen i din brf?

Mycket bra 21%
Ganska bra 37%
Varken bra eller dålig 31%
Ganska dålig 6%
Mycket dålig 4%

Känner du dig trygg där du bor?

Ja väldigt trygg 65%
Ja ganska trygg 32%
Nej inte så trygg 2%
Nej inte alls trygg 1%

Skulle du kunna tänka dig att sitta i styrelsen i din förening?

Ja absolut 37%
Kanske med mer information och stöd 21%
Nej, inte intresserad 21%
Nej, har inte tid 20%

Hur tror du att brf-er kommer att förändras i framtiden?

Mer extern förvaltning för styrelsearbetet 26%
Ökat engagemang och gemenskap mellan grannar 29%
Mindre engagemang och mer distans mellan grannar 17%
Oförändrat från idag 28%

Richard

”Cooperation, understanding, peace and loving is the key”

Julia

”Folk allmänt i Sverige är oroliga och är rädda för att de ska utsättas för något om det tar kontakt med grannar så dem avstår hellre. Vad dem tänker ska hända är oklart men har varit med en hel del pga av mina grannar som är olustigt beteende ifrån dem.”

Helén

”I allmänhet är folk mer egoistiska idag och väldigt jag-centrerade. Jag tycker det är svårt att få folk respektera andras tid och engagemang. Vill man ha det bättre så måste man börja med sig själv.”

Jan

”Alltid trevligt att prata med grannarna de få gånger jag träffar dem. Det finns alltid aktuella ämnen att prata om, till exempel tvättstugor, digitala plattformar för kommunikation i föreningen, nya uteplatser och parkeringar med eller utan laddning osv.”

Helena

”Jag har tidigare varit mycket engagerad i styrelsen men nu avsagt mig. Tiden räcker inte till. För övrigt så vill jag inte socialisera mer med grannar på gemensamma happenings.”

Lena

”Svårt få engagerade styrelsemedlemmar, köper brf men har inte o lust att engagera sig.”

Olivia

”Min förening fungerar väldigt bra trots alla är upptagna, bryr vi oss om varandra.”

Harriet

”Jag efterlyser mer socialt engagemang, intresse, öppenhet och hjälpsamhet mellan grannar och människor i allmänhet.”

Muhammad

”Ingen hälsar på mig. Jag ringer på grannarnas dörr, ingen svarar.”

David

”Tyvärr ’köper de flesta en lägenhet’ utan att egentligen veta vad en brf är, t ex vad gäller andelsägande av en fastighet och gemensamt ansvar för densamma.
När mer och mer tjänster köps in av föreningen minskar engagemang och kunskap bland medlemmarna, och desto högre blir månadsavgifterna.”

Frågorna ställdes under april 2025 och 324 personer med bostadsrätt svarade på vår enkät.

Våld i nära relationer stannar inte hemma från jobbet. Siffror från Jämställdhetsmyndigheten visar att nästan varannan anställd har påverkats av våld i nära relation, antingen själva eller via en kollega. Var femte person uppger att de anar att de har minst en kollega som utövat våld i nära relation.

Kan arbetsplatser ha en nyckelroll i att bekämpa våld i nära relationer?

Vi har frågat drygt 1500 personer om hur de ser på arbetsplatsens ansvar att se och uppmärksamma och utbilda i frågan som ett led i att komma åt problemet. En bred majoritet visar sig vilja ha mer kunskap och utbildning om hur man ska bemöta problemet. 84% svarade att de skulle vilja gå en utbildning på jobbet och 71% anser att det borde vara en arbetsgivares skyldighet enligt lag att aktivt jobba med utbildningsinsatser och en aktiv handlingsplan mot våld i nära relationer.

Det tycker vi är talande siffror. Sverige kan ta klivet och sätta standarden för nästa generations näringsliv.

Röster från undersökningen

”Jag tycker att man ska träffas regelbundet och prata om våld på alla arbetsplatser gärna någon gång i veckan. Behöver inte vara långa möten.”

”Det finns ingen viktigare fråga för demokratin än jämställdhet; att män och kvinnor delar lika på ansvar, rättigheter och skyldigheter. En kvinna dör var tionde dag efter sviterna av misshandel i en nära relation. Hur kan vi kalla oss jämställda och samtidigt bortse detta faktum?”

”Jag tror att det är viktigt att öka medvetenheten om våld i nära relationer på arbetsplatsen, och ge resurser och stöd till medarbetarna. En öppen miljö där anställda kan prata om sina känslor och problem utan rädsla för att bli dömda bör också uppmuntras.”

”Jag vill kunna vara en bra, trygg och stöttande kollega. Att kunna få möjligheten att få en utbildning för att lättare kunna se om någon utsätts för våld och hur man senare går till väga när man har en misstanke är otroligt användbart både i arbetslivet och privat.”

”Jag har så svår situation och är så ensam och jag lever kvar under samma tak som den som misshandlar mig. Jag känner att jag har accepterat det på något sätt. Jag bara väntar på en dag att bli fri, jag drömmer om frihet och en väg ut men samtidigt lever under hot och våld och vet inte ens vad som händer nästa dag. Ibland går jag ut när han är hemma jag sitter i ett bibliotek eller är ute jag blir utmattad. Men samtidigt har jag accepterat att det här är min situation, jag har försökt ta mig ut men samhället och alla runtomkring mig motarbetar det hela tiden därför har jag gett upp och accepterat det bara och jag tar en dag i taget bara.”

”Som arbetsgivare och chef är det oerhört viktigt att både se och höra sina anställda och inte vifta bort om en anställd kommer och ber om samtal. Som chef är det viktigt att visa respekt och omsorg för sina arbetare dvs, att om någon av ens anställda börjar visa en förändring i sin personlighet som tex hålla sig undan, rygga undan när någon går fort förbi eller visar en viss rädsla, då är det viktigt att man tar personen lite diskret åt sidan och pratar lite random och läser av personen.”

”Jag har själv levt i våld under 17 års tid utan att någon märkte det. Ingen alls. Hade andra varit mer uppmärksamma hade det kanske inte behövt gå så lång tid.”

”Det vore över huvud taget bra med mer kunskap om hur man hjälper en kollega som inte mår bra, för finns det ingen kunskap och ingen rutin (som man känner förtroende för) så blir man väldigt ensam när man vill hjälpa och man kanske är den enda som ser. Den situationen har jag varit i.”

”Eftersom våld i nära relationer är ett så enormt utbrett samhällsproblem är det bara naturligt om det finns integrerade handlingsplaner på arbetsplatser och hjälpt för hur man som kollega/chef kan stötta i såna situationer. Det får aldrig tystas ner utan behöver jobbas med.”