Bara fram till april i år hade våld i nära relationer orsakat större antal dödsoffer än det brutala gängvåldet. Elisabeth Massi Fritz är en av Sveriges mest kända brottsmålsadvokater och företräder ofta anhöriga till kvinnor som blivit mördade av närstående. Samtidigt kommer larm om att färre kommuner kan erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn plats på skyddat boende och ännu mindre en långsiktig boendelösning.

– Bostadsbristen bland våldsutsatta är stor. Många tvingas leva kvar i en relation för att de inte har en bostad. Det tycker jag är stötande. Kvinnor och barn ska prioriteras och de ska ha all hjälp de kan få för att få leva ett liv fritt från våld, säger Elisabeth Massi Fritz.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som drabbar tusentals kvinnor och barn runt om i Sverige. Inte sällan har våldet lett till ekonomiska problem som gör det svårt att flytta. Genom den kommunala bostadskön är utbudet och möjligheterna begränsade och många kvinnor väljer därför ofrivilligt att bo kvar i våldet. 

Samtidigt ser vi av den senaste dödsfallsutredningen att ett återkommande problem var att brottsoffren inte har fått hjälp med att flytta till en annan långsiktig bostad för att undkomma gärningspersonen. 

Elisabeth Massi Fritz har lång erfarenhet av att företräda brottsoffer.

Foto: Christopher Hunt

–Noll tolerans ska råda i frågan om mäns våld mot kvinnor och mäns dödliga våld mot kvinnor. Sverige behöver göra mer för att hjälpa kvinnor som är utsatta innan de blir dödade. Ta kvinnor på allvar när de blir hotade och misshandlade. Se till att de får all hjälp de behöver och se till att alla målsäganden får rätt till målsägandebiträde i alla instanser dvs även i hovrätten. Så är inte fallet i dag.

Vilka rättsliga åtgärder saknas idag?

– Vi behöver lagföra gärningsmännen hårdare och kunna döma dem till strängare straff. Kontaktförbud och kommunarrest ska gälla. Finns det dessutom en vårdnad eller umgängestvist ska barnen inte användas för att gärningsmannen ska fortsätta begå brott mot kvinnan. Eftervåldet ser jag allvarligt på.

Vad arbetar du med just nu?

– Just nu företräder jag anhöriga i fyra olika mordmål där kvinnor har blivit dödade av en närstående man. En av dem är mordet på 20 åriga Saga där det blev en fällande dom och livstidsfängelsestraff. Tingsrätten kom fram till att det fanns många försvårande omständigheter och ett hedersmotiv.

Händer det att du möter motstånd i ditt arbete?

– Motstånd kan man förstås möta som i frågor man driver, som inom hedersbrott och sexualbrott till exempel. Jag var en av dem första som i Sverige pratade om hedersmord och det var i samband med målet angående mordet på Pela juni 1999. I sexualbrott var jag en av förespråkarna för samtyckeslagen. Även där blev det motstånd. Men alla som var emot hade fel. Det har visat sig vara en alldeles utmärkt lagstiftning. Dock anser jag att påföljderna måste höjas. Men det gäller generellt i alla brott som faller inom ramen för mäns våld mot kvinnor och barn.

Hur tycker du att man ser man på brottsoffret i Sverige?

– Man ser inte brottsoffret tillräckligt. I Sverige behöver vi tänka om och börja se våldet, otryggheten, rädslan från brottsoffrets perspektiv. Vi måste prioritera den som är målsäganden och brottsoffer och sluta dalta med förövaren. Jag tycker det är viktigt att våga berätta, våga stå för den verklighet jag möter varje dag och även peka på hur vi kan förbättra samhället genom att målsäganden som oftast är kvinnor och barn kan få leva ett liv fritt från våld.

Du har tidigare kallat Sverige naivt i frågan om hedersbrott. Det har nu kommit på plats lagstiftning mot hedersbrott. Skulle du säga att Sverige är mindre naivt idag än tidigare?

– Ja, Sverige har lärt sig mycket. Hedersbrott och hedersmord existerar i Sverige och så har det varit fallet i många år. Mitt första hedersmord var Pela målet juni 1999 då jag var begärd att företräda lillasystern i domstolen.

Har Sverige som rättsstat idag den kunskap som krävs för att färre ska drabbas av hedersbrott?

– Kunskap finns och det är stor skillnad jämfört med år 1999. Men jag tycker att kunskapen ser olika ut i olika delar av landet. Vi behöver ha fortsatt kunskapslyft genom hela rättsväsendet i hela Sverige. Sverige måste sluta dalta med förövare och istället prioritera den som är brottsoffer. Kvinnor och barn ska inte behöva fly sina hem och söka skyddat boende eller få spärrmarkering för att samhället inte agerar gentemot gärningsmannen. Vi ska ha noll tolerans i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och barn. Stränga straff måste det bli, skadestånden har höjts vilket är bra men vi måste göra det svårt för en gärningsman att begå brott mot kvinnor och barn.

För den som är utsatt för våld i nära relation är det ofta svårt att kunna påbörja ett nytt liv långt ifrån förövaren, dels av ekonomiska, men också praktiska skäl som att det är svårt att få tag i en bostad. Därför har Qasa startat initiativet HusFrid, ett projekt i samarbete med kvinnojourer och organisationer i Stockholms län, som ska förenkla processen för att våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna få en trygg bostad snabbare. Ekonomiska hinder ska inte stå i vägen för att fler kvinnor och barn ska kunna leva ett liv fritt från våld. 

Behöver du hjälp på grund av våld i nära relation?
Om du är utsatta för våld, kontakta socialtjänsten för att göra en riskbedömning och säkerhetsplanering. Du kan också kontakta en kvinnojour. Qasa erbjuder just nu våldsutsatta i Stockholms län snabbare hjälp till bostad, för det behövs ett intyg från din socialtjänst eller kvinnojour. Vår målsättning är att skala upp projektet till fler orter.

Juridisk hjälp och rådgivning
Vi har ett samarbete med Advokatbyrån Elisabeth Fritz, en av Sveriges främsta brottmålsadvokater. Som våldsoffer erbjuds du kostnadsfri rådgivning i 15 minuter om dina rättigheter, brottmål och familjerätt, oavsett var du bor. Tel: 08-211560. Mail elisabeth.fritz@advokatfritz.com Instagram: elisabethmassifritz

Om du har frågor om HusFrid eller vill samarbeta med oss:

husfrid@qasa.se