I dag bor över två miljoner svenskar i någon av landets cirka 30 000 bostadsrättsföreningar. Det svenska systemet med bostadsrätter är unikt och skiljer sig från många andra länders bostadsmarknader. Det kombinerar inslag av både ägande och hyresrätt, där den boende köper en andel i en bostadsrättsförening som i sin tur äger fastigheten. Detta ger individen rätten att nyttja en specifik bostad samtidigt som föreningen gemensamt ansvarar för fastighetens skötsel och ekonomi. Föreningslivet både uppskattas och undviks, något som bidrar till framtida utmaningar.

Bostadsrättssystemet har sina rötter i början av 1900-talet, då det uppstod som ett svar på bostadsbristen och behovet av stabila boendeformer för arbetarklassen. På 1930-talet började modellen ta form genom kooperativa initiativ, och under efterkrigstiden blev det en viktig del av den svenska bostadspolitiken. Med tiden har systemet utvecklats och anpassats, men grundidén om kollektivt ägande och individuellt boende består än idag.

Kollektivt ägande men ingen kontakt?

Paradoxalt nog finns det i Sverige ett rykte om att människor helst inte vill dela sin vardag alltför mycket med sina grannar. Trots att bostadsrättssystemet bygger på en kollektiv ägandeform och gemensamt ansvar, präglas det svenska boendet ofta av en stark betoning på individuell frihet och privatliv. Vår rapport visar på stora utmaningar att få medlemmarna att engagera sig i styrelsearbetet, samtidigt som man önskar mer sociala sammanhang i föreningen och värdesätter en god relation till grannarna.

62% tycker att det är mycket viktigt att ha en bra relation med sina grannar

Det är samtidigt inte ovanligt att grannar bor vägg i vägg i flera år i Sverige utan att utbyta mer än artiga hälsningar i trapphuset. Bostadsrättsinnehavare förväntas dock delta i föreningsmöten, fatta gemensamma beslut och ibland till och med bidra till fastighetens skötsel genom exempelvis städdagar. Något som 24% säger sig aldrig delta i och 14% säger sig delta i ibland. Denna balansgång mellan gemenskap och självständighet skapar en intressant dynamik, där många uppskattar tryggheten i en välfungerande förening men samtidigt värdesätter att kunna dra sig undan i sitt eget hem och kunna frånsäga sig ansvaret.

Individens självständighet central för systemet

Kanske kan det förklaras av den svenska kulturen, som ofta framhåller individens självständighet. Samtidigt är det just den kollektiva strukturen i bostadsrättsföreningar som möjliggör den stabilitet och långsiktighet som många bostadsägare eftersträvar. Det gör att systemet fungerar – trots, eller kanske tack vare, den svenska tendensen att hålla lite distans till sina grannar.

Många tror på mer engagemang i framtiden

I en tid då allt färre har tid och lust att engagera sig i sin bostadsrättsförening kan man fråga sig hur framtiden för bostadsrätten ska se ut och vad människor värdesätter idag. Vi ser tendenser som visar att man önskar mer socialt liv men mindre administration med hjälp av externa styrelser och förvaltare. Det finns idag bland bostadsrättsföreningar också en rädsla att tappa kontrollen, exempelvis över vilka som vistas i huset. Trygghetsfrågor är med den ökade brottsligheten i samhället nu mer och mer centrala. Trots bristande engagemang kan vi konstatera att en stor grupp dock ser ljust på framtiden, hela 30% tror att engagemanget i Sveriges bostadsrättsföreningar kommer att öka framöver.

Vi har ställt frågan till våra användare: Hur ser ni på livet i er brf och vad tror ni om framtiden? 

Rapporten visar en splittrad bild där engagemang och gemenskap tryter, samtidigt som det finns tro på en framtid med mer gemenskap än idag. 

Hur ofta pratar du med dina grannar?

Varje dag 24%
Någon gång i veckan 33%
Någon gång i månaden 16%
Aldrig 27%

Hur engagerad är du i din bostadsrättsförening?

Mycket engagerad 23%
Ganska engagerad 20%
Lite engagerad 27%
Inte alls engagerad 30%

Hur viktigt tycker du att det är att ha en bra relation med sina grannar?

Mycket viktigt 62%
Ganska viktigt 31%
Inte så viktigt 5%
Inte alls viktigt 1%

Vilken är den största utmaningen i din bostadsrättsförening?

Svårigheter att rekrytera styrelsemedlemmar 19%
Brist på engagemang från medlemmarna 27%
Ekonomiska utmaningar 14%
Konflikter mellan grannarna 5%
Inget av ovanstående 34%

Hur ofta deltar du i städdagar eller liknande ”obligatoriska” aktiviteter?

Varje gång 37%
Ibland 24%
Sällan 14%
Aldrig 24%

Skulle du vilja att det fanns fler gemensamma aktiviteter i din brf?

Ja absolut 24%
Ja i begränsad omfattning 24%
Nej jag är nöjd som det är 45%
Nej jag vill ha så lite gemenskap som möjligt 7%

Hur skulle du vilja att din brf jobbade för att öka engagemanget bland medlemmarna?

Fler sociala aktiviteter 20%
Bättre kommunikation om föreningsarbetet 19%
Incitament för att engagera sig (ex reducerad avgift) 18%
Jag tycker nuvarande nivå är lagom 43%

Hur upplever du sammanhållningen i din brf?

Mycket bra 21%
Ganska bra 37%
Varken bra eller dålig 31%
Ganska dålig 6%
Mycket dålig 4%

Känner du dig trygg där du bor?

Ja väldigt trygg 65%
Ja ganska trygg 32%
Nej inte så trygg 2%
Nej inte alls trygg 1%

Skulle du kunna tänka dig att sitta i styrelsen i din förening?

Ja absolut 37%
Kanske med mer information och stöd 21%
Nej, inte intresserad 21%
Nej, har inte tid 20%

Hur tror du att brf-er kommer att förändras i framtiden?

Mer extern förvaltning för styrelsearbetet 26%
Ökat engagemang och gemenskap mellan grannar 29%
Mindre engagemang och mer distans mellan grannar 17%
Oförändrat från idag 28%

Richard

”Cooperation, understanding, peace and loving is the key”

Julia

”Folk allmänt i Sverige är oroliga och är rädda för att de ska utsättas för något om det tar kontakt med grannar så dem avstår hellre. Vad dem tänker ska hända är oklart men har varit med en hel del pga av mina grannar som är olustigt beteende ifrån dem.”

Helén

”I allmänhet är folk mer egoistiska idag och väldigt jag-centrerade. Jag tycker det är svårt att få folk respektera andras tid och engagemang. Vill man ha det bättre så måste man börja med sig själv.”

Jan

”Alltid trevligt att prata med grannarna de få gånger jag träffar dem. Det finns alltid aktuella ämnen att prata om, till exempel tvättstugor, digitala plattformar för kommunikation i föreningen, nya uteplatser och parkeringar med eller utan laddning osv.”

”Alltid trevligt att prata med grannarna de få gånger jag träffar dem.”

Jan

Helena

”Jag har tidigare varit mycket engagerad i styrelsen men nu avsagt mig. Tiden räcker inte till. För övrigt så vill jag inte socialisera mer med grannar på gemensamma happenings.”

Lena

”Svårt få engagerade styrelsemedlemmar, köper brf men har inte o lust att engagera sig.”

Olivia

”Min förening fungerar väldigt bra trots alla är upptagna, bryr vi oss om varandra.”

Harriet

”Jag efterlyser mer socialt engagemang, intresse, öppenhet och hjälpsamhet mellan grannar och människor i allmänhet.”

Muhammad

”Ingen hälsar på mig. Jag ringer på grannarnas dörr, ingen svarar.”

David

”Tyvärr ’köper de flesta en lägenhet’ utan att egentligen veta vad en brf är, t ex vad gäller andelsägande av en fastighet och gemensamt ansvar för densamma.
När mer och mer tjänster köps in av föreningen minskar engagemang och kunskap bland medlemmarna, och desto högre blir månadsavgifterna.”

Frågorna ställdes under april 2025 och 324 personer med bostadsrätt svarade på vår enkät.